Biblioteket
När vi inser vari människans sanna värde ligger och vari hennes verkliga frigörelse består, lär vi oss det mest praktiska av allt. Detta visar mer än något annat hur vi ska leva på jorden – fridfullt och välmående, i god hälsa och till nytta för oss själva och andra.
16.26.4.3Lyssna Mot den kosmiska bakgrundens ofattbara oändlighet framstår mänsklig stolthet i all sin trångsynthet. Fåfänga blir ett åtlöje.
16.26.4.12Lyssna Trots att det inte går att lägga fram ovedersägliga, vetenskapliga bevis för läran om en andlig evolution, kan det visas att den är lika rimlig som någon av dess rivaler. Och för dem som har haft en mystisk upplevelse av den gudomliga närvaron bakom egomedvetandet, en glimt av den gudomliga visdomen bakom universum, är det den enda godtagbara läran.
16.26.4.13Lyssna Inget levande väsen i djurriket känner till något annat än sin närmaste omgivning och bryr sig heller inte om något annat än att tillfredsställa sina omedelbara behov. Att det lever i ett ofantligt och mångfacetterat universum är det inte medvetet om och saknar intresse för. Inte förrän evolutionen har fört det fram till ett utvecklat mänskligt stadium försvinner denna omedvetenhet. Då får livet en helt annan innebörd, livskraften individualiseras och blir medveten om sig själv. Först då blir en högre mening möjlig och uppenbar.
16.26.4.26Lyssna Inget djur har förmågan att gå utanför sig själv och iaktta sig själv på ett opersonligt sätt. En del människor har denna förmåga. Och fler kommer att få den efter hand som de utvecklar sina inneboende möjligheter.
16.26.4.31Lyssna Det är sant att människan har en djurisk kropp. Men glöm inte att hon tänker med en mänsklig hjärna och känner med ett hjärta som är öppet för att visa barmhärtighet och kärlek. Men inte bara det — i hennes inre finns något som längtar efter andlighet.
16.26.4.36Lyssna Även mineraler, växter och djur har denna gränslösa livskraft inom sig, men är inte medvetna om det. Endast människan kan vara medveten om sin gudomlighet…
16.26.4.38,Lyssna … Den största skillnaden mellan oss och djuren är vår möjlighet att få insikt om sanningen, att få uppleva vår gudomliga källa.
16.26.4.40,Lyssna Alla djur måste reinkarnera. Men människan har möjlighet att gå in på sökandets väg och till sist avsluta kretsloppet.
16.26.4.41Lyssna … Allt löses upp och försvinner till sist. Det är bara människan som fullt medvetet går in i ett högre medvetande.
16.26.4.42,Lyssna Vi är inte bara högre djur och inget mer. Vi har något som andra djur saknar, nämligen ett självmedvetande som kan utvecklas och bringas till mognad som tankekraft men också som en fullständigt överlägsen form av medvetande - Överjagets.
16.26.4.43Lyssna Ett liv som människa är enda möjligheten att uppnå förening med Överjaget. Livet får inte tas från någon som bestraffning för brott, hur ond personen än må vara och hur långt från målet han än befinner sig.
16.26.4.44Lyssna … människan kan använda sina mänskliga förmågor för att nå bortom sin nuvarande nivå …
16.26.4.46,Lyssna Valet är vårt mellan att ge efter för våra animala gener och hormoner eller att motstå dem. Tendensen att aningslöst falla till föga hör till ett utvecklingsstadium som ligger långt, långt tillbaka i tiden. Självkontroll utvecklas mycket, mycket långsamt. Vi fullgör vår uppgift som människa när vi helt och hållet har övervunnit detta urgamla arv.
16.26.4.47Lyssna Om människan går upprätt, något som de flesta djur inte gör, så är det därför att den upprätta gången är en symbol för hennes gradvis växande förmåga att behärska sin djuriska kropp och styra sin animaliska natur.
16.26.4.48Lyssna … Vi är djur i en del av vår natur, människor i en andra del och ibland änglalika i en tredje — allt i en enda skapelse. Vi får kunskap om våra kroppar genom de fysiska sinnena. Vi lär oss något om medvetandet genom våra tankar och ännu mer om medvetandets djupare skikt när vi är fria från tankar — genom våra intuitioner.
16.26.4.54,Lyssna Så här kan människans trefaldiga natur sammanfattas: Ett lägre jag bestående av animala instinkter, ett mellanjag av mänskliga tankar samt ett högre jag av upphöjd, gudomlig karaktär.
16.26.4.55Lyssna Något att förundra sig över är att djurisk åtrå, mänsklig förslagenhet och änglalik upphöjdhet kan samsas i en och samma person. Detta är mysteriet människan i ett nötskal.
16.26.4.56Lyssna ... Universum må utplånas och försvinna, men dess kreativa idé finns kvar i Världsmedvetandet. Så är det också med vår kropp, den må dö och förintas. Men den kreativa idén om människan fortsätter att leva i Världsmedvetandet som vår själ, och den kommer inte att dö. Själen - fullkomlig och odödlig - är vårt verkliga jag, människans sanna idé som för alltid väntar på att uppenbara sig. Själen - Guds omanifesterade avbild i människan - ser fram emot det ögonblick då den kan visa sig i vårt dagliga, vakna medvetande.
16.26.4.63,Lyssna Människan är vad hon är, inget kan ändra på den saken. Ur det upphöjda, odödliga och eviga Medvetandet kom hon och Dit kommer hon att återvända. Under tiden är Detta medvetande hennes innersta väsen …
16.26.4.68,Lyssna Den människa, som enligt Bibeln är skapad till Guds avbild, är inte den jordiska människan som, synlig för alla, talar med en röst som kan höras av fysiska öron. Hon är i medvetandets innersta centrum, där det endast finns en tomhet. Hon talar i tystnaden till det uppmärksamma medvetandet, inte till andra människor.
16.26.4.73Lyssna Den människa som är skapad till Guds avbild är inte den fysiska, inte den begärsfyllda och tänkande människan, utan den som är bakom allt detta - tyst, fridfull och osynlig.
16.26.4.74Lyssna Om vi inte känner till ”varför” världen existerar, vet vi åtminstone ”varför” vi själva finns till. Världen tillhandahåller de förutsättningar som behövs för att vi ska kunna upptäcka vår gudomliga själ. Det andliga sökande, som kulminerar i upplysningen, är följaktligen det största och viktigaste en människa kan ägna sig åt.
16.26.4.82Lyssna … det är något som vi kan och måste känna till om vi ska förverkliga vår högsta bestämmelse. Men det handlar inte om att stapla fakta på varandra. Det är inget mindre än vår relation till universums ursprung.
16.26.4.83,Lyssna Människans erfarenhet, liksom hennes intellektuella utrustning, är så begränsad att hennes försök att förstå universum lätt kunde uppfattas som opassande om det inte vore för stora profeters ord om att där intellekt och känsla misslyckas kommer intuitionen till vår hjälp.
16.26.4.84Lyssna Om mänskligt liv har någon högre mening så är det att egot ska finna vägen tillbaka till harmonin med Överjaget, en harmoni som har blivit störd men aldrig bruten.
16.26.4.86Lyssna … Vi är alla tvungna att ge livet vad det begär av oss – att vi ska sträva efter att nå bortom vårt nuvarande medvetandetillstånd …
16.26.4.87,Lyssna … det viktigaste som intellektet kan ägna sig åt är att försöka komma till klarhet om vad som är meningen med vårt liv på jorden …
16.26.4.88,Lyssna Livets mål: Att fullt medvetet förenas med Livet.
16.26.4.90Lyssna Människans behov är av två slag - att återupptäcka sin gudomliga natur och att bli fri från sin världsliga natur.
16.26.4.91Lyssna Om frågan ställs huruvida livet har en mening, blir svaret: ”Ja, att förbättra och känna oss själva så att vi blir perfekta, så att vi kan finna den lycka som är en frukt av det andliga uppvaknandet.”
16.26.4.92Lyssna Att uppnå vuxen ålder har betydelse i första hand därför att det ger oss möjlighet under de följande åren att uppnå vårt högre jag.
16.26.4.93Lyssna Livets högre syfte är att utveckla människan så att hon kan leva fullt medveten om sin gudomliga verklighet.
16.26.4.94Lyssna Det finns en ordnad struktur i universum och ordnade livsmönster hos de varelser som lever här. Om allt annat är styrt av universella lagar, varför då inte även människans andliga utveckling?
16.26.4.98Lyssna Du är en del av Världsmedvetandets idé, följaktligen är du också en del av dess syfte. Försök att förstå vad syftet är, och hur det kan förverkligas, snarare än att låta livets svårigheter, frustrationer eller rädslor ta överhanden. Se hur din personliga situation, ditt privatliv, din karriär och ditt mentala, känslomässiga och andliga tillstånd har betydelse för det högre syftet — kanske för att förmedla en speciell lärdom, kanske för att antyda vad du bör göra eller inte göra?
16.26.4.101Lyssna Det är inte korrekt att säga att en människa är ensam i sina svårigheter. Hon befinner sig i den stora Världsidén, är en del av den, hör till den och bärs upp av den.
16.26.4.102Lyssna Varje människa är omedvetet i färd med att uppfylla en högre mening, påbjuden av Överjaget…
16.26.4.105,Lyssna Hur länge har den serie återfödelser varat som vi omedvetet har gått igenom fram till nu, fram till vår nuvarande evolutionära nivå! Och hur upphöjd är inte den som väntar oss…
16.26.4.109,Lyssna Varje människa får möjlighet att leva på jorden, inte bara en gång utan så många gånger hon behöver för att finna sin gudomlighet och bli hemmastadd i den…
16.26.4.112,Lyssna Hur världen och vi kommer att sluta är bestämt från början. Det ger inte utrymme för något personligt val. Men i ett avseende finns ett mått av frihet — nämligen hur snabbt eller hur långsamt detta gudomligt fattade slut kommer att gå i uppfyllelse. Tidsfaktorn är inte bestämd men riktningen är det.
16.26.4.115Lyssna Då vi får uppleva en glimt av Världsidén, känner vi att vi äntligen förstår varför vi har kommit hit, var vår plats i tillvaron är och vad vår uppgift går ut på. Det är som en enorm utvidgning av medvetandet, en befrielse från egots småttighet samt en uppenbarelse av en sedan länge fördold hemlighet.
16.26.4.121Lyssna ... Så här bör livet på jorden iscensättas: Vår personliga tillvaro, familjerelationerna, yrkeslivet - allt detta måste samverka i harmoni med det högre syftet. När beslutet väl är taget, är frågan om framgång eller misslyckande inte längre lika överhängande, eftersom varje framtida återfödelse kommer att gå vidare i samma riktning. Filosofin har undervisat oss om tidens overklighet och avslöjat vår oskiljbara samhörighet med Överjaget...
16.26.4.123,Lyssna Han har förstått Världsidéns avsikt — att han ska använda sitt mänskliga jag för att höja sig över det animala. Och att han ska tjäna sitt högsta, änglalika jag för att höja sig över det vardagliga, mänskliga. Härigenom samverkar han med Världsidén…
16.26.4.123,Lyssna Endast i den mån vi förenar vår egen, begränsade målsättning med den universella, kan vi finna harmoni och lycka. Dess styrka blir vårt orubbliga stöd i tider av motgång och olycka, det för oss till jublande seger genom svårigheter och fiendskap.
16.26.4.140Lyssna Ju mer man lär sig om Världsidén, desto mer förundrad blir man. Att gå vidare och samarbeta med den är att finna inre frid.
16.26.4.142Lyssna Endast i den omfattning som vi vänder oss bort från egot är samarbete med Världsmedvetandet möjligt. Bara då kan vi ta emot och rätt förstå dess underbara avslöjanden om tillvarons mening och om de lagar som styr våra liv. Bara då kan vi vara dess samarbetspartner på ett intelligent och kärleksfullt sätt.
16.26.4.146Lyssna Det är viktigt att komma ihåg att dessa högre lagar gäller i hela universum, inte bara i vår del av den …
16.26.4.164,Lyssna Att lära sig vad dessa kosmiska lagar handlar om och att försöka efterleva dem är det enda sättet för mänskligheten att göra det som är bäst för sig själv. Den måste komma till sådan lydnad genom erfarenhet och har ingen möjlighet att undvika den.
16.26.4.167Lyssna Det finns inget bättre budskap än detta: ”Sök det gudomliga inom dig, återvänd till det varje dag, lär dig att dröja kvar i det, och till sist - var det.”
16.26.4.170,Lyssna … Vi är fortfarande mänskliga varelser, inte gudar, men ändå finns det något gudalikt i vårt inre som vi måste finna och hålla fast vid för vår frigörelses skull. Om vi gör det så fullgör vi vår uppgift på jorden och endast då får vi uppleva verklig inre frid och ett slut på alla dessa rastlösa, oroliga och osäkra sinnestillstånd …
16.26.4.170,Lyssna De krafter som står bakom människor och håller dem aktiva och som får saker att hända, kan inte alltid upptäckas genom rationell analys. Det finns en annan faktor som undandrar sig en sådan analys. Den kanske kan ges namnet Världsmedvetandets avsikt.
16.26.4.171Lyssna Alla ting och alla varelser har sitt ursprung i den ändlösa makten, alla får sitt medvetande från den. Men det är inte nog med denna insikt, de får också vad de har av intelligens från samma källa. Är det inte en storslagen tanke, full av hopp och löften, att detta gradvisa framåtskridande från små celler till andliga varelser går uppåt genom människan, vilket gör det möjligt för henne att uppnå och att bli hemmastadd i sin egen gudomlighet?
16.26.4.172Lyssna … Utvecklingen för alla varelser, från det primitiva amöbastadiet till fulländat andligt medvetande, är förutbestämd och garanterad.
16.26.4.174,Lyssna Vi kan kalla det evolution om vi vill men verkligheten är en annan. Universum vägleds att följa Världsidén – detta är det centrala i vad som händer.
16.26.4.175Lyssna Vi kan kalla det evolution om vi vill, men det faktiska förhållandet är inte riktigt så. Universum vägleds att följa Världsidén – detta är essensen i det som pågår.
16.26.4.175Lyssna Eftersom medvetande är den grundläggande verkligheten, är alla dessa imponerande framsteg en evolution från lägre till högre former av intelligens och medvetande.
16.26.4.177Lyssna Vi måste börja med att ta till oss insikten att den här planeten existerar för ett speciellt ändamål - och att evolutionen av alla varelser som bor på den är en del av detta syfte.
16.26.4.180Lyssna Den här världen, med de erfarenheter den bjuder av godhet och ondska, glädje och lidande, frid och faror är en initiationsskola där den primitiva människan leds genom en medvetandeutveckling fram tills hon upptäcker sitt Överjag.
16.26.4.181Lyssna Världen är till för att utveckla ständigt uppåtsträvande, levande varelser från deras ursprung som encelliga organismer till utvecklingen långt senare som människor.
16.26.4.182Lyssna … Världen existerar inte bara till glädje och nytta för människan. Den ger utvecklings- och uttrycksmöjligheter för alla slags varelser, en utveckling som vi människor i så hög grad delar.
16.26.4.183,Lyssna Skillnaderna i medvetande mellan en amöba, en insekt, ett djur och en människa ger en fingervisning om vår utvecklingsväg.
16.26.4.185Lyssna Allt som har känsla eller medvetande, oavsett hur vagt och dunkelt, kan utvecklas i allt högre existensformer. Men det är bara när det har individualiserats och fått mänsklig gestalt som det kan förverkliga sina möjligheter.
16.26.4.188Lyssna Människans natur och funktion reflekteras i miniatyr i de celler som bildar hennes kropp, medan hon själv reflekterar funktioner i det universella medvetandet där hon påminner om en cell.
16.26.4.191Lyssna Det finns inte en enda cell i människans kropp som inte i detalj reflekterar strukturen, proportionerna och funktionerna det ofantliga kosmos.
16.26.4.192Lyssna Det är olika stadier i människans utveckling. En del befinner sig på ett lägre plan, några på ett högre medan andra befolkar utrymmet däremellan. Det finns ingen likhet mellan människor när det gäller karaktär eller beteendemönster, intelligens eller intuitiv förmåga…
16.26.4.201,Lyssna Det är intressant att notera att djur tenderar att leva i flock. Efter hand som människan mognar uppnår hon allt större individualitet.
16.26.4.205Lyssna Så sakteliga genom tidsåldrarna, ibland behagligt ibland smärtsamt, bygger människan upp sitt medvetande och sina förmågor.
16.26.4.206Lyssna I det långa perspektivet finns inget val i den här frågan, men väl i det korta. Alla måste gå den väg som är utstakad för mänskligheten. Det handlar om utveckling av känslolivet, att skärpa både konkret och abstrakt tänkande, att åstadkomma balans mellan olika sidor i karaktären, etc. Om vi inte frivilligt tar oss an denna uppgift nu, är det bara en tidsfråga innan vi tvingas göra det.
16.26.4.214Lyssna Människans frigörelse och räddning är säkerställd. Detta är inget fromt önsketänkande utan vår oundvikliga bestämmelse. Den gudomliga Världsidén skulle inte förverkligas om frigörelsen inte bara vore möjlig, utan till sist ofrånkomlig.
16.26.4.215Lyssna Det är lättare att förvandla ett stycke vildmark till en vacker trädgård med prunkande blommor, buskar och träd än att förandliga mänskligheten. Men tid och återfödelser, evolution och erfarenheter kommer tillsammans att åstadkomma det. Rörelsen mot högre nivåer av medvetande, liksom mognaden av den mänskliga karaktären är stapplande, tidsödande och svår men kommer att förverkligas därför att det står skrivet i mänskans öde.
16.26.4.216Lyssna Världsidén är aktiv på varje nivå av medvetande. Detta gör det möjligt för naturfolken att med tankens hjälp överlista sina vänner djuren genom att börja använda pil, slangbåge och primitiva fällor. På en högre nivå tar människan hjälp av samma tankekraft i konkurrens med sina mänskliga vänner för att höja sig ekonomiskt och socialt - senare för att minska lidande och självskapad misär genom självkontroll och genom att undvika att skada andra - och på ett ännu högre plan för att upptäcka och underhålla sin andliga natur.
16.26.4.218Lyssna När en människas målsättning står i harmoni med Världsidén, när båda samverkar, utvecklas sakta hennes intelligens, som är en sammansmältning av intellekt och intuition. Denna process når sin kulmen i upplysningen, den slutgiltiga uppenbarelsen och insikten.
16.26.4.220Lyssna Rörelsen uppåt, från egomedvetandets ”mig” till det verkliga ”Jaget”, är lika säkerställd som planeternas rörelser.
16.26.4.221Lyssna Om en tid – men inte i vår – kommer mänskligheten att på samma sätt som i förhistorisk tid ödmjukt underordna sig ledare som i sin tur är vägledda av upplysta mästare. Högre styrelseformer inspirerade av faktiska behov kommer då att introduceras. Filosofer kommer inte bara att vara vittnen till sin tid utan själva även aktivt medverka. Äntligen kommer mänskligheten se till att krig förhindras, även om dess egen moral fortfarande är i behov av utveckling och mognad. En konsekvens av denna utveckling är att naturen själv blir vänligare och att andra former av mänskligt lidande avsevärt minskar.
16.26.4.231Lyssna Även om vi en dag får uppleva en högre civilisation kommer mänskliga olikheter fortfarande att finnas.
16.26.4.232Lyssna Ädlare och visare människor, på en högre nivå av medvetande, kommer att börja höja sig ur massan. Om de är alltför få idag, kommer de att bli desto fler i morgon.
16.26.4.233Lyssna Invånarna på varje planet hör hemma på olika stadier av evolution, några högre och några lägre. Detta gäller inte bara människor utan även djur och växter. De flyttas vid vissa stadier i sin evolution i stora vågor från en planet till en annan och hamnar där de kan finna de bästa villkoren för att uttrycka sin nuvarande status eller förbereda sig för nästa, högre nivå. Eftersläntrarna kommer till en planet där villkoren är av ett lägre slag eftersom de känner sig mest hemmastadda där. Pionjärerna, å andra sidan, som har lämnat massan bakom sig, kommer till en högre planet där gynnsamma förutsättningar underlättar deras fortsatta utveckling.
16.26.4.236Lyssna … Människan bär det gudomliga i sitt bröst...
16.26.4.237,Lyssna … att livet uppnår individuellt självmedvetande först på den mänskliga nivån bestyrks i filosofin och av erfarenhet. Vad är det då som endast människan är medveten om? Det är att vara sig själv, sitt ego. I alla tidigare stadier av evolutionen är medvetandet dolt sina former och blir aldrig medvetet om sig självt …
16.26.4.237,Lyssna Vi människor gör för mycket väsen av oss själva och överdriver vår betydelse. Varför skulle det inte kunna finnas andra livsformer i universum som har kommit längre än vi? Medvetna, intelligenta varelser, överlägsna oss när det gäller tankeförmåga, karaktär och andlig insikt och bättre utrustade med energi och teknik?
16.26.4.238Lyssna Det existerar varelser på andra nivåer av medvetande och i andra tids- och rumsdimensioner än som vi är medvetna om. Den nivå vi känner till och de människor vi ser omkring oss manifesterar världsidén bara till en del.
16.26.4.240Lyssna Det finns varelser som inte lyder under samma lagar som gäller för mänsklighetens fysiska tillvaro. Normalt är de inte synliga för människor. De är gudar.
16.26.4.242Lyssna Människan har upplevt glädje och lidande, födelse och död och har experimenterat med godhet och ondska i syfte att bli en fullt medveten varelse. Hur skulle då förintelse – vedantisk eller av något annat slag – kunna vara hennes slutliga öde?
16.26.4.245Lyssna Vi kommer inte från ingenting för hela vårt förflutna är närvarande i vår karaktär, i våra förmågor och tendenser. Vi kommer inte att gå in i mörker och omedvetenhet för det finns ingen död bara förändring av medvetandetillstånd.
16.26.4.247Lyssna Vår destination, vårt mål är också vårt ursprung. Men att säga att vi föddes i det tidlösa, gudomliga medvetandet aktualiserar frågan: ”Hur är det möjligt för tiden, som är utanför evigheten, att hjälpa oss tillbaka till evigheten?” Det gör den inte, lyder svaret, men den lär oss att söka efter den trånga port som leder till frihet och att förbereda oss så att vi kan passera genom den. Behöver det sägas att porten finns just på den punkt där egot villkorslöst överlämnar sig till Överjaget?"
16.26.4.249Lyssna Det mål som vi sakta kommer allt närmare har tre delar: En fullt utvecklad omgivning, en fullt utvecklad intelligens och en fullt medveten förening med själen. Det sista är det bästa, de båda andra hjälper till. Först kommer förståelsen av oss själva — sedan kommer upplysningen. Vi är verkligen på väg mot det stora uppvaknandet i fullt självmedvetande.
16.26.4.250Lyssna Den mänskliga evolutionen har ett dubbelt syfte. Det första är att utveckla fysiska, känslomässiga och intellektuella förmågor. Det andra är att leda individen till att utforska sitt gudomliga ursprung och bli fullt medveten om det.
16.26.4.253Lyssna Livet är både ett äventyr och en pilgrimsfärd. Vi går från kropp till kropp för att samla erfarenhet. Erfarenheten leder till upplysning: Kunskap om Överjaget, insikt om dess närvaro, kunskap om den osedda makten bakom universum och etablerad kontakt med den.
16.26.4.254Lyssna Vi är i den här världen för ett högre syfte än det uppenbara att ta väl hand om den fysiska kroppen. Men även detta bidrar till att uppnå det högre syftet, att ingå i Överjagsmedvetandet. Varje erfarenhet i den fysiska världen är ett led i den andliga utvecklingsprocessen.
16.26.4.255Lyssna ... Egot, som kommer från total omedvetenhet, föds långsamt in i ett begränsat medvetande för att så småningom återupptäcka och förenas med sitt ursprung, sitt Överjag, som är utan början och utan slut. Överjaget är oberört och oföränderligt, för alltid insiktsfullt och fridfullt observerande genom hela denna evolutionsprocess, vars mål är egots framåtskridande. När egot har nått det andliga sökandets stadium, avslöjar Överjaget sin närvaro, till en början i form av korta glimtar och slutligen i en permanent, kärleksfull förening med Överjaget. ”Kurragömmaleken” har nått sitt slut.
16.26.4.256,Lyssna ... Den korrekta läran om reinkarnation är inte att den gudomliga själen gång på gång återvänder i den mänskliga skepnadens fångenskap och okunnighet - utan att det är något annat som gör det, något som har sitt ursprung i själen, något som under evolutionens gång har utvecklats från den mest primitiva form av liv till det komplicerade, personliga egot…
16.26.4.257,Lyssna ...Det är inte Överjaget som kämpar och lider under den långa evolutionen, utan egot, dess barn. Det är inte Överjaget som sakta höjer sin intelligens och expanderar sitt medvetande, utan egot. Det är inte Överjaget som vilseleds av okunnighet och passion, av själviskhet och utåtvändhet, utan egot...
16.26.4.257,Lyssna ... Överjaget förändras inte, det förlorar aldrig sitt eget upphöjda medvetande. Vad som förändras och utvecklas är något annat, något som härrör från Överjaget och som följaktligen latent besitter något av dess intelligens och styrka. Detta något, som har sin grund i Överjagets gränslöshet, manifesteras först som en encellig varelse och senare som det komplicerade, mänskliga egot...
16.26.4.257,Lyssna ... Överjaget har det reinkarnerande egot inom sig, men återföds aldrig själv. Överjaget är föräldern, egot dess barn...
16.26.4.257,Lyssna … Det kan med bestämdhet bekräftas, att människans individualitet överlever även i de mest upphöjda, gudomliga medvetandetillstånd som är tillgängliga för oss…
16.26.4.257,Lyssna … Den högsta formen är gömd i den lägsta. Det finns en utveckling från djurens blinda, instinktiva liv till det medvetna, tänkande livet hos människan. Växtens blinda, instinktiva kamp för att skydda sig själv, ersätts i evolutionsprocessen av de självmedvetna, intelligenta handlingarna hos människan …
16.26.4.257,Lyssna … Egot, som har sitt ursprung i Överjaget, började som ett svagt ljus av medvetande. Det visade sig på vårt plan som ett encelligt urdjur och utvecklades efter hand till det högsta mänskliga medvetandet, inklusive det intellektuella och andliga. Det kommer inte att sluta som det började. Tvärtom. Och det finns en stor mening bakom alla dess strävanden. Skillnaden mellan dess ursprungliga tillstånd och dess slutliga är enorm …
16.26.4.257,Lyssna … ”Egot” har sitt ursprung i den ändlösa oceanen av Medvetande och blev en egen individualitet efter en lång utveckling genom de olika naturrikena. Efter att ha uppnått medvetande om vad det självt är och efter att ha utvecklats från en encellig varelse till en människa, är all denna utveckling säkerligen inte något som bara kastas bort …
16.26.4.257,Lyssna … Det utvecklade självmedvetandet kommer inte att upplösas, utplånas eller uppslukas av Helheten utan att lämna något spår efter sig. Tvärtom påbörjas en ny evolutionsspiral mot allt högre höjder av medvetande och gudomligare nivåer av varande …
16.26.4.257,Lyssna ... Det oändliga varat, vars medvetande och makt står bakom vårt historiska universum kan självt inte ha någon historia, eftersom det är bortom tid och evolution, bortom förändring och utveckling. Det kan inte ha något syfte som gagnar egna intressen, det kan inte på ett rättvisande sätt göras till objekt för mänskliga tankar, eftersom det är bortom tankarnas räckvidd...
16.26.4.258,Lyssna Trots att potentialen alltid funnits hos alla människor att upptäcka sitt Överjag och att bli etablerade i det, har det inte varit praktiskt möjligt. Vi måste utveckla förmågor som gör att vi gradvis kan mogna från det djuriska, genom våra samlade erfarenheter som människa, till att bli fullt etablerade i den fullkomliga föreningen med vårt högsta jag …
16.26.4.258,Lyssna Vi klagar över hur världen sätter krokben för våra förhoppningar och planer. Kroppen är en stötesten. Men om vi alltid vore tvungna att leva som okroppsliga väsen skulle medvetandeutvecklingen ta oändligt mycket längre tid. Den skarpare fokusering som livet i en fysisk kropp kräver, innebär att vår utveckling går fortare.
16.26.4.263Lyssna Under tidigare utvecklingsepoker var människan förenad med Överjaget. Hon var medveten om det, men hade ingen egen kontroll. För att förverkliga evolutionens syfte måste denna förening så småningom upphöra. Härmed gick även medvetandet om den förlorad. Uppgiften nu är att av fri vilja, genom egna ansträngningar och egen inre aktivitet återupprätta föreningen med Överjaget och att återigen väcka till liv det förlorade högre medvetandet. Har människan vunnit något som kompenserar för denna förlust? Ja, medvetandet har blivit klarare och skarpare fokuserat.
16.26.4.264Lyssna Vårt ursprung är i Överjaget. Vår utvecklings mål är att återvända till Överjaget — men nu fullt medvetna, något som vi aldrig tidigare varit.
16.26.4.265Lyssna Det närmaste målet för den mänskliga inkarnationen och evolutionen är att till alla delar lära känna sig själv, från det lägsta till det högsta. Den som inte känner sig själv bortom det fysiska, intellektuella egot är fortfarande endast halvt medveten.
16.26.4.266Lyssna
25 maj 2023
29 jan 2019
29 jan 2012
4 jun 2011
13 dec 2013
24 dec 2017
11 jul 2011
24 jun 2018
20 maj 2017
20 jun 2018
21 mar 2013
4 jul 2019
2 apr 2021
6 maj 2017
22 jun 2021
7 jun 2017
8 mar 2013
12 mar 2013
6 feb 2012
9 nov 2021
27 apr 2013
8 apr 2012
2 jan 2012
10 mar 2022
13 apr 2018
29 nov 2019
18 sep 2021
19 jan 2021
28 nov 2017
25 maj 2012
2 okt 2021
29 jun 2021
7 aug 2012
28 jun 2017
10 dec 2020
1 okt 2021
4 nov 2017
24 jul 2019
29 maj 2012
31 jul 2019
8 apr 2013
13 jun 2012
15 okt 2017
18 nov 2012
25 maj 2022
5 okt 2012
2 maj 2022
28 nov 2022
14 jul 2012
12 feb 2023
20 aug 2024
5 mar 2024
31 okt 2017
4 maj 2020
25 feb 2021
30 okt 2024
24 jun 2012
30 dec 2010
10 mar 2018
29 dec 2024
20 jul 2019
3 dec 2016
19 mar 2024
6 maj 2021
15 aug 2017
6 apr 2023
1 okt 2020
23 maj 2011
10 okt 2013
26 feb 2020
5 maj 2015
9 aug 2012
23 jan 2018
1 okt 2024
28 sep 2023
1 nov 2013
17 apr 2017
25 okt 2016
5 mar 2021
12 jan 2012
23 sep 2024
26 jul 2018
6 nov 2023
25 nov 2011
27 dec 2011
19 sep 2018
14 dec 2011
24 mar 2011
24 aug 2011
7 jul 2012
18 aug 2011
21 dec 2011
21 jan 2012
4 nov 2012
2 okt 2016
18 sep 2020
1 jan 2023
1 feb 2023
3 dec 2023
23 aug 2016
11 maj 2021
16 jan 2013
17 jan 2012
5 dec 2017
3 dec 2011
The notebooks are copyright © 1984-1989 The Paul Brunton Philosophic Foundation
This site is run by Paul Brunton-stiftelsen · info@paulbruntondailynote.se