Biblioteket
Vore det inte underbart om alla människor enkelt och lätt kunde ta sig in i Himmelriket och lika enkelt och lätt bli kvar där för alltid? Tyvärr står vår mänskliga natur i vägen. Vi måste undervisas, tränas, renas, disciplineras och förberedas innan något sådant blir möjligt. Detta arbete är stort, mångfacetterat och tidsödande - det pågår hela livet. Därför är den långa vägen så nödvändig.
15.23.4.1Lyssna Genom att ge all vår uppmärksamhet till Överjaget glömmer vi oss själva. Likaså när vi minns det eller uppmärksammar dess olika aspekter blir det möjligt att nå bortom egot. Detta förklarar varför vi måste in på den korta vägen om det förberedande arbete som lagts ner på den långa ska kunna slutföras.
15.23.4.2Lyssna Att rena känslorna och lugna tankarna är nödvändiga förutsättningar för att föreningen med Överjaget ska äga rum. Detta hör till den långa vägen.
15.23.4.4Lyssna Den långa vägen begär av oss att ge upp allt som håller oss tillbaka, att lämna allt som binder oss vid träldomen. Så snart detta är gjort är vi fria att ta oss an det speciella arbete som väntar på den korta vägen.
15.23.4.5Lyssna Nybörjare och andra som har hunnit lite längre i sitt sökande undervisas om den långa vägen, därför att de är mogna för att ta till sig idén om förbättring av egot men inte för den högre idén om egots overklighet. Det senare hör till den korta vägen, där uppmärksamheten flyttas från det begränsade egot, från idén om att försöka göra egot perfekt till det väsentliga, till vår verkliga identitet.
15.23.4.6Lyssna Naturen låter sig inte stressas. En blomma slår ut när tiden är mogen. Om den korta vägen ger omedelbara eller snabba resultat för en del så beror det på att de har hunnit långt i sin utveckling. De har redan fullgjort sin lärotid på den långa vägen, endera i den här inkarnationen eller i någon tidigare.
15.23.4.9Lyssna Den långa vägen täcker in alla förberedande stadier som leder fram till, men inte inkluderar de avgörande slutliga stegen. Den långa vägen är till för att undanröja hinder för den kommande upplysningen medan dessa steg, som tillhör den korta vägen, har att göra med den slutliga upplysningen.
15.23.4.10Lyssna Om den långa vägen ger oss nödvändig styrka, renhet och koncentrationsförmåga, så används allt detta på den korta vägen för att förena egomedvetandet med Överjaget.
15.23.4.11Lyssna Många fixeringar som har grundlagts i det förgångna måste undanröjas innan vi helt och fullt kan leva i nuet. Detta arbete sker på den långa vägen.
15.23.4.16Lyssna Miguel de Molinos: ”Det är meningslöst att sätta sin tilltro till den inre vägens kontemplation om de omständigheter som hindrar de andliga framstegen och förhoppningarna inte har eliminerats.” Med andra ord – arbetet på den långa vägen måste bana väg för arbetet på den korta.
15.23.4.18Lyssna För att nå målet - upplysningen - krävs det inte bara att egot renas utan också att det överges. Det förra är nödvändigt för att det senare ska bli möjligt.
15.23.4.19Lyssna Vi måste ständigt ha målet, uppvaknandet, för ögonen och inse att medvetandets främsta uppgift är att vara fokuserad på Överjaget, att meditera på Överjaget. Detta är kvintessensen av den korta vägens arbete. Detta är skälet till varför vi först måste ha uppnått ett visst mått av kontroll av tankar och känslor på den långa vägen innan vi kan hoppas på framgång
15.23.4.20Lyssna Om Överjagets nåd ska vederfaras människan får ingen del av hennes ego göra motstånd och stå hindrande i vägen. Därför är ett förberedande arbete så nödvändigt, en process som undanröjer det i henne som med säkerhet skulle bjuda motstånd. Med andra ord, arbetet på den långa vägen är nödvändigt om vi ska lyckas på den korta.
15.23.4.21Lyssna Den långa vägen är nödvändig därför att den ger en viss frigörelse från egoism och djuriskhet. Men den leder inte raka vägen till upptäckten av Överjaget, till dess sanning och verklighet. Det hör till den korta vägen.
15.23.4.27Lyssna Det krävs en viss styrka för att undvika att låta sig påverkas då negativa sinnesstämningar tränger sig på, att inte acceptera att bli kvar i mörker. Det krävs ett visst tålamod för att sitta tyst och avvaktande till dess att vi känner att vårt ursprungs närvaro närmar sig. Endast ett fåtal är födda med dessa kvaliteter färdigutvecklade. Andra måste gradvis tillägna sig dem genom träning och självdisciplin.
15.23.4.30Lyssna Varje negativ tanke, varje lågt stående begär är hinder för att nå det högre medvetandet. Detta är skälet till varför arbetet på den långa vägen med att undanröja sådana hinder är så nödvändigt. Hur kan vi bjuda in det högre medvetandet att ta sin boning i en kropp som är förslavad av lustar eller i ett medvetande som är förmörkat av hat?
15.23.4.36Lyssna Sökare får inte del av nådens välsignelse förrän de har gjort tillräckligt av det som krävs av dem på den långa vägen. Först då är de sannolikt mogna för den korta vägen och för den nåd som är förknippad med den.
15.23.4.44Lyssna Vad är syftet med det inre arbetet på den långa vägen? Det är att röja en framkomlig väg för nåden att komma in även i de mest fördolda skrymslena i vår karaktär.
15.23.4.46Lyssna Även om den långa vägen inte leder till upplysning på egen hand så undanröjer den hinder, förbereder sökaren och öppnar dörren till den korta vägen som så småningom kan föra honom till det andliga uppvaknandet.
15.23.4.48Lyssna … Att ägna mindre uppmärksamhet åt egot och mer åt Överjaget är vad vi verkligen behöver. Det är detsamma som att säga att arbetet på den långa vägen nu behöver kompletteras med arbete på den korta.
15.23.4.52,Lyssna Hans sökande efter Gud har nått sitt slut. Sökandet i Gud tar nu sin början. Hädanefter är hans liv, erfarenheter och medvetande omslutet av ett mysterium.
15.23.4.54Lyssna Övergången till den korta vägen utesluter inte helt och hållet arbetet på den långa, men påverkar det i tre olika avseenden. (1) Det blir mindre ansträngning och färre övningar. (2) Det som ändå görs sker utan oro och anspänning. (3) Det befriar oss från en överdriven känsla av ansvar för såväl det inre som det yttre livet, det ger oss frihet, med andra ord, från ett alltför stort beroende av egot.
15.23.4.58Lyssna Vi måste vända oss till en ny och högre makt - nåden. Vi är i stort behov av dess hjälp, eftersom egot inte frivilligt ger upp sin suveränitet hur mycket det än må ägna sig åt andliga ting, ja även åt andlig utveckling.
15.23.4.59Lyssna Den mödosamma, ibland desperata självdisciplinen på den långa vägen avtar eller upphör helt och hållet på den korta. Den ersätts av överlämnande till nåden genom tro, kärlek, och ödmjukhet och genom att minnas vår verkliga identitet...
15.23.4.63,Lyssna Vad du än gör för att förbättra egot, om du undanröjer någon svaghet eller utvecklar en förmåga, så är det ändå bara egot det handlar om. Ditt medvetande är fortfarande kvar i dess begränsade värld. Den tid du ägnar åt sådant arbete kunde istället användas till att tänka på Överjaget - och att hålla denna tanke levande tills ljuset bryter igenom och du får del av dess glädje och frid.
15.23.4.64Lyssna Han känner att ett nyare och annorlunda jag håller på att födas.
15.23.4.66Lyssna Att sörja alltför länge över misstag som har gjorts i det förgångna, att hänge sig åt självömkande ånger under resten av livet, är ännu ett knep av egot för att stärka sin ställning. Bättre att gå över till den korta vägen!
15.23.4.67Lyssna Meditationsövningar på den långa vägen utvecklar förmågan att finna inre stillhet. På den korta vägen tillkommer (1) vissheten att jag är stillheten och (2) övningen att alltid minnas att vara stillheten.
15.23.4.68Lyssna … För att attrahera Överjagets nåd måste vi komma bort från vår självupptagenhet och vända oss mot dess motsats — det gudomliga Överjaget — och ha dess gränslöshet och evighet ständigt i tankarna. Och för en stund släppa oron för vår andliga tillväxt.
15.23.4.70,Lyssna Om uppmärksamheten är inriktad på att stoppa vandrande tankar, kan vi efter många försök finna uppgiften näst intill omöjlig. Varför då? Jo, därför att det samtidigt innebär att vi begränsar uppmärksamheten till egot. Vänd i stället uppmärksamheten i motsatt riktning, mot den korta vägen. Fixera tankarna vid Överjaget, vid dess underbara stillhet och upphöjda opersonlighet...
15.23.4.72,Lyssna Låt oss vara glada och tacksamma över att ha funnit den korta vägen med dess friheter, att vi har lagt den långa vägen bakom oss med dess oro och problem.
15.23.4.77Lyssna Vilken lättnad känner vi inte när den långa vägens anspänning och ansträngningar ger plats åt den korta vägens välbehag och inre frigörelse.
15.23.4.78Lyssna Det är inte nödvändigt att fortsätta med alla mödor och med allt slit på den långa vägen när vi har kommit tillräckligt långt på den för att kunna utveckla några av de kvalifikationer som behövs på den korta. Då kan vi överge den långa vägen och med nådens hjälp snabbt ändra inställning, förhållningssätt och tänkande som behövs på den korta.
15.23.4.79Lyssna Samma nåd som placerar oss på sökandets väg leder oss hela vägen till sökandets slut. Den korta vägen börjar när vi vaknar till insikt om att närvaron i vårt inre är nådens ursprung.
15.23.4.80Lyssna De önskar att förändringen ska ske dramatiskt och på ett enda ögonblick. ”Vinden blåser vart den vill”, förklarade Jesus. Nåden kommer här eller där och vid en tidpunkt som inte kan förutses.
15.23.4.92Lyssna Det är inte med hjälp av egots vilja som vi får tillgång till denna juvel, utan bara genom att nåden ersätter egot med det andra medvetandet, Överjaget.
15.23.4.93Lyssna … Under de senare, mer avancerade stadierna då vi befinner oss på den korta vägen, måste vi börja glömma oss själva och våra strävanden … och identifiera oss med Överjaget. Detta sker genom att vi bemödar oss om att manifestera Överjaget i vårt inre såväl som i vårt yttre liv…
15.23.4.94,Lyssna I övergångsskedet mellan den långa och den korta vägen står identifikation med det högre jaget i fokus. Detta är ett enormt framsteg jämfört med att vara identifierad med egot, men det finns fortfarande en viss egocentrering kvar. Det står klart när sökaren går in på den korta vägen - för här förekommer ingen identifikation över huvud taget. Här ägnas ingen uppmärksamhet åt något jag, här kretsar tankarna enbart kring det högre medvetandet som det är i sig självt - utan relation till någon person.
15.23.4.96Lyssna En tid kanske kommer då vår egen personlighet börjar kännas motbjudande, då vi börjar tycka illa om våra instinktiva negativa reaktioner och om vår medfödda negativa karaktär. Detta är naturligt och förståeligt på den långa vägen men på den korta kan det minimeras.
15.23.4.99Lyssna För att bli begärens herre kan vi bekämpa dem. Detta är den svårare vägen. Eller också kan vi glömma dem. Detta är den lättare vägen - men då måste vi ständigt ha Överjaget i tankarna.
15.23.4.100Lyssna En stor ödmjukhet kommer över oss när vi till sist tar avstånd från egot så pass att vi inser att det inte ligger i vår egen makt att uppnå den slutliga upplysningen. Nåden har den makten.
15.23.4.101Lyssna Slutet på den långa vägen är frustration. Det kan vara en känslomässigt besvärande välsignelse, eftersom den tvingar människan att till sist vända sig till den korta vägen, vars slut är förverkligande.
15.23.4.112Lyssna Genomsnittsmänniskan är ett offer för sitt eget förflutna, slav under sin personliga historia - beroende av dess tankar, formad av dess fostran och dominerad av dess traditioner. Det förgångnas inflytande över oss avtar alltför långsamt. Detta är skälet till att övergången från den långa vägen till den korta så ofta är ett resultat av någon ovanlig, omstörtande händelse eller av ett möte med en människa med stark utstrålning.
15.23.4.114Lyssna Det är inte fråga om att välja mellan två vägar. Nybörjaren kan knappast förstå vad den korta vägen innebär, än mindre vandra den. Därför är han hänvisad till den långa vägen. Men den som har kommit lite längre i sitt andliga sökande, trött på den långa vägens mödor och missräkningar, vänder sig med lättnad till den korta. Studier och erfarenheter har nu förberett honom för den.
15.23.4.115Lyssna ... Att disciplinera egot kan vi fortsätta med hur länge som helst, eftersom det alltid hittar på nya sätt att hålla oss sysselsatta med sina övningar. Vi tänker inte på att övningarna hela tiden är egots projekt. Och vad har egot för anledning att utplåna sig självt? Uppvaknandet, som är målet för våra ansträngningar, kan aldrig uppnås så länge egot står hindrande i vägen. När vi till sist får detta klart för oss, finns det inte längre något alternativ till den korta vägen. Nu är vi redo för den.
15.23.4.119,Lyssna När vi inser att vi inte kan gå två vägar samtidigt tvingas vi att välja mellan dem. Egot eller Överjaget?
15.23.4.123Lyssna Jesuitprästen och poeten Hopkins gav upp sin meditation på grund av ständigt återkommande perioder av leda och hopplöshet. Detta låter som exakt den punkt då arbetet på den långa vägen bör upphöra och ersättas av arbete på den korta.
15.23.4.126Lyssna Om övningarna på den långa vägen börjar kännas övermäktiga, är det sannolikt ett tecken på att det är dags att gå över till den korta vägen, att flytta identifikationen till Överjaget och att etablera dig där.
15.23.4.129Lyssna Genom förödmjukelser och förtvivlan, egna försummelser och misstag kan egot kuvas. Konsekvensen av denna till synes hopplösa situation kan innebära slutet på den långa vägen och början på den korta, med dess förnyade hopp, förlåtelse och frid.
15.23.4.130Lyssna När vi har nått detta stadium börjar det gå upp för oss att våra fortsatta framsteg i sökandet inte är beroende av disciplin och meditationsövningar — hur viktiga och nödvändiga de än må ha varit i det förberedande arbetet — utan av att helt enkelt stå vid sidan och vara en observatör av livet, inkluderande vårt eget.
15.23.4.140Lyssna Allt arbete på den långa vägen tar sin tid, men Överjaget är bortom tiden. Att identifiera sig med detta arbete är att distansera sig från Överjaget. Därför är det nödvändigt, när en viss punkt på den långa vägen har nåtts - till följd av gjorda upplevelser, förberedelser eller insikter - att lämna denna väg och gå in på den korta med dess tonvikt vid att leva i det eviga nuet.
15.23.4.144Lyssna När alltför lång tid har ägnats åt den långa vägen med alltför begränsad framgång, uppstår en stark längtan efter något annat. Det är då som den korta vägen känns attraktiv.
15.23.4.153Lyssna Även de som är fullt nöjda med att fortsätta den långa vägens förberedande övningar, kommer en dag att få en spontan, inre impuls som leder dem till den korta vägen.
15.23.4.158Lyssna När arbetet på den långa vägen har nått en punkt då det känns tungt och gör oss nedstämda, är det bäst att lägga det åt sidan för någon tid. En vändpunkt i det andliga sökandet har nåtts. Tiden har kommit att gå in på den korta vägen. Där ges välbehövlig lättnad och en spännande nystart.
15.23.4.162Lyssna Ännu ett tecken på att tiden kanske är mogen för att gå över till den korta vägen, är då meditationen inte längre ger tillfredsställande resultat, då den har blivit tung och tröttsam.
15.23.4.164Lyssna När en människa inte orkar längre, när hennes förhoppningar om framgång av egen kraft är uttömda, är hon mogen för den korta vägens nådebringande möjligheter.
15.23.4.166Lyssna
31 jul 2015
17 jun 2013
19 jul 2017
11 dec 2015
30 okt 2015
9 nov 2020
12 maj 2020
7 okt 2015
3 jul 2015
19 apr 2024
26 okt 2015
20 nov 2015
3 mar 2022
12 jun 2019
26 maj 2024
15 jul 2015
12 jun 2017
1 jun 2021
17 maj 2017
1 sep 2020
31 jan 2022
3 nov 2016
29 aug 2016
7 maj 2014
11 jun 2011
4 jul 2020
21 okt 2019
2 nov 2015
6 jul 2017
13 maj 2016
25 dec 2014
10 jul 2022
15 jan 2021
1 apr 2019
18 feb 2022
9 mar 2024
30 nov 2017
4 nov 2011
19 jan 2023
3 jan 2016
4 aug 2014
30 okt 2022
1 aug 2016
4 sep 2017
12 mar 2016
29 sep 2024
28 jan 2023
7 mar 2013
20 aug 2019
7 sep 2020
20 jul 2015
27 sep 2022
16 aug 2013
23 apr 2015
5 jun 2019
19 apr 2019
The notebooks are copyright © 1984-1989 The Paul Brunton Philosophic Foundation
This site is run by Paul Brunton-stiftelsen · info@paulbruntondailynote.se