Biblioteket
Problemet är att vår uppfattning om vad som är verkligt, på ett felaktigt sätt begränsas till de fem sinnenas värld, med den sorgliga konsekvensen att vi prövar dussintals olika sätt att bli lyckliga, men aldrig blir det.
13.21.1.3Lyssna Förmedlar dina sinnen någon verklig kunskap om en värld utanför ditt eget medvetande? Är det inte snarare så att upplevelserna av en sådan värld endast är idéer i medvetandet, och att det inte finns någon garanti för att det över huvud taget existerar något bortom dessa idéer?
13.21.1.7Lyssna Det som händer när du ser något, är att du blir medveten om två bilder på de kurvade, känsliga näthinnorna i dina båda ögon. Dessa reflekterade bilder - men inte det materiella tinget - är allt du har en direkt uppfattning om och följaktligen allt du ser. Hela den värld i vilken vi lever och rör oss är således inget annat än en bildvärld.
13.21.1.15Lyssna Den verkliga förmågan att se och höra, att känna och smaka och att känna dofter finns inte i kroppen. En djupgående, objektiv analys av sinnenas fysiologi visar att dessa förmågor har sin hemvist i medvetandet.
13.21.1.23Lyssna Universums ofattbart rika mångfald når aldrig våra mänskliga sinnen, men det är inte sinnenas fel. De rår inte för att de endast kan uppfatta en obetydlig del. I verkligheten finns det många frekvenser både över och under deras uppfattningsförmåga. Men ändå är vi förmätna nog att hävda att den värld vi upplever, den enda värld vi känner till, är den verkliga världen och att alla andra är illusoriska!
13.21.1.29Lyssna Sinnesorganen informerar oss om tingen i vår omgivning, om hur de är beskaffade. Men utan hjälp av medvetandet skulle detta aldrig vara möjligt, vi skulle aldrig få veta något om världen. Detta är lätt att bevisa, för när medvetandet dras bort från sinnesorganen, exempelvis under djup koncentration, försvinner omgivningen ur medvetandet. Vi har knappast alls någon vetskap om den. Slutsatsen är att vi bara kan uppfatta det som medvetandet presenterar för oss.
13.21.1.36Lyssna Det är inte de fem sinnena som känner världen, de är bara redskap som medvetandet använder. Inte heller är det intellektet, eftersom dess uppgift endast är att sammanställa bilder av de samlade rapporterna från sinnesorganen. Varken intellektet eller sinnesorganen kan fungera på egen hand. Det är medvetandet bakom dem båda, för vilket de endast är verktyg, som gör att upplevelsen av världen överhuvudtaget är möjlig. Jämför med solen som gör att vi kan se alla ting.
13.21.1.56Lyssna Medvetandet är sin egen verklighet. Det har inte behov av ”materia” för sin tillblivelse.
13.21.1.71Lyssna Medvetandet existerar verkligen. De ting däremot som medvetandegörs är endast närvarande när de uppfattas, känns, hörs eller på annat sätt förnimms av en eller flera av de fem, rapporterande sinnena. Medvetandet, det inom oss vari tankar och kroppar uppstår och från vilket de också försvinner är i sig självt alltid oföränderligt detsamma.
13.21.1.78Lyssna I brådskan att förklara att medvetande bara är en funktion av hjärnsubstans används just detta medvetande, vars existens är okänd och förbisedd, för att göra påståendet möjligt.
13.21.1.117Lyssna Ingenstans i den fysiska hjärnan kan en obducent upptäcka det som skapar tankar, även om han kan finna sådant som förhindrar, förvanskar eller försvagar dem. Skälet är att medvetandet existerar före den fysiska hjärnan, samtidigt som den lever och efter dess död.
13.21.1.119Lyssna
28 okt 2014
7 jun 2016
19 nov 2014
12 sep 2016
19 maj 2016
4 mar 2016
20 okt 2015
7 dec 2015
27 sep 2015
12 jun 2016
10 dec 2015
The notebooks are copyright © 1984-1989 The Paul Brunton Philosophic Foundation
This site is run by Paul Brunton-stiftelsen · info@paulbruntondailynote.se