Biblioteket
Uppståndelse - att dö och att leva igen- är en symbol. Den betyder att lämna egot och att fullt medvetet gå in i Överjaget.
13.20.5.7Lyssna När de två jagen blir ett, försvinner den inre konflikten. En rik och outsäglig frid är vår.
13.20.5.9Lyssna Han har höjt sitt medvetande till Överjaget, trängt undan egot från dess urgamla maktposition och blivit den fullkomliga människa han var ämnad att vara.
13.20.5.10Lyssna Vi som vördar filosofin så högt kan inte annat än vara ärliga mot oss själva. Vi inser att all vår strävan kommer att utmynna i ett uppgivande av egot till den högre makten. Ingen människa kan göra något annat. Detta är en ytterst ödmjuk handling där egot upplöses och försvinner, där vi försvinner - resten är paradox och mysterium.
13.20.5.11Lyssna Det är från denna underbara balans mellan total ödmjukhet och ädel självtillit som filosofen får sin visdom och styrka. Han böjer alltid sina knän, bildlikt talat, i självförnekelse inför det gudomliga, ofta i självutplånande bön. Men vid sidan om detta söker han alltid utveckla och praktiskt använda sitt eget intellekt, sin egen intuition, vilja och livserfarenhet…
13.20.5.16,Lyssna Filosofen är en karma yogi i den mån han ständigt, och på ett osjälviskt sätt, verkar för att tjäna mänskligheten. Han är en bhakti yogi i den mån han ständigt, och på ett kärleksfullt sätt, strävar efter att vara medveten om den gudomliga närvaron. Han är en raja yogi i den mån han håller sig borta från världsliga bindningar och troget håller fast vid den heliga uppgift han har åtagit sig. Han är en gnana yogi i den mån han använder sitt reflekterande förnuft till att uppnå en metafysisk förståelse av världen.
13.20.5.18Lyssna Våra tankar vägleds av Överjaget, våra känslor inspireras av Överjaget och våra handlingar är uttryck för Överjaget. Så blir hela vår personliga tillvaro integrerad i det gudomliga på ett harmoniskt sätt.
13.20.5.23Lyssna En människa agerar filosofiskt när visdom och tjänande är bärande motiv för hennes handlingar...
13.20.5.25,Lyssna I den dagliga tillvaron visar han prov på medkänsla men även på ett klart intellekt, på en stark vilja men även på känslig intuition.
13.20.5.38Lyssna Filosofen är vetenskapsman i den mån han respekterar fakta, metafysiker i den mån han söker verkligheten och religiös i den mån han är medveten om en högre makt.
13.20.5.39Lyssna Fast han lever i det eviga låter han det timliga få vad det behöver. Detta är balans.
13.20.5.40Lyssna Genom att börja leva från vår inre kärna, blir livet harmoniskt, fullkomligt och helt.
13.20.5.41Lyssna … Hädanefter kommer vi att instrueras inifrån, att bli vägledda från vårt inre av något som är djupare och tryggare än intellektet. Hädanefter kommer vi att göra vad som behöver göras under ledning av en högre vilja än den personliga.
13.20.5.45,Lyssna När vi har tystat våra begär och stillat våra tankar, när egot och den egna viljan är lagda åt sidan, blir vi en öppen kanal genom vilken det gudomliga kan strömma in i vårt eget medvetande. Inga onda tankar eller negativa känslor kan då ta oss i besittning, inte ens nya påföljder av gamla försyndelser kan inverka på vår sinnesfrid.
13.20.5.48Lyssna Filosofen har inga uppfattningar. Åsikter har människor som enbart är hänvisade till intellektet eller känslan när de ska göra sina bedömanden. Filosofen har överlämnat sig till intuitionen, det högre jagets röst.
13.20.5.52Lyssna Vår uppmärksamhet är för alltid fäst vid en tanke eller ett ting, en känsla eller en upplevelse. När det gäller den vanliga människan är medvetandet absorberat av uppmärksamheten medan det för filosofen finns en bakgrund som håller ett öga på uppmärksamheten och kontrollerar den.
13.20.5.81Lyssna Den upplyste kan tyckas leva ett normalt liv som alla andra. Men alldeles oavsett hur det är med den saken kommer det alltid att finnas denna viktiga skillnad mellan vanliga människor och honom – att han aldrig glömmer sin sanna natur.
13.20.5.82Lyssna Han känner VERKLIGHETEN. Han är även fullt medveten om att det är hans egen oförstörbara och för all framtid bestående verklighet. Djupt i sitt hjärta, i den mest triviala och materialistiska omgivning, upplever han total stillhet och medkänsla med alla.
13.20.5.130Lyssna Filosofen är mer kosmopolitisk än andra i sin utblick. Han föraktar den våldsamma nationalismen som skapar kaos i världen. Han är medveten om sanningen i Jesu uppmaning att visa goodwill gentemot alla människor.
13.20.5.143Lyssna När han har modet att tala utifrån egna, personliga upptäckter och erfarenheter och auktoriteten att tala från en högre nivå av medvetande, är det endast ett fåtal som lyssnar. Men senare kommer fler att göra det.
13.20.5.148Lyssna Det är inte en avskildhet som kommer ur andlig stolthet utan ur andlig ödmjukhet. Filosofen är djupt medveten om att han måste respektera andra människors uppfattning, eftersom den är resultat av deras egen individuella erfarenhet av livet.
13.20.5.155Lyssna Filosofen är inte intresserad av att dra uppmärksamhet till sig själv, bara till sina idéer, upptäckter och uppenbarelser.
13.20.5.160Lyssna I varje situation där vi har kontakt med andra kommer vi inte att enbart tillgodose våra egna intressen på deras bekostnad, inte heller att låta deras intresse komma till förfång för oss själva. Vi kommer att göra det som är rätt och klokt i den aktuella situationen, beakta allas välbefinnande vägledd av Överjagets opersonliga intuition.
13.20.5.185Lyssna Finns det en universell sanning? Finns det en lära som inte är beroende av personliga åsikter eller av egenheter i en speciell tidsålder eller av kulturnivån i ett speciellt land? Finns det en lära som riktar sig till universell erfarenhet och inte till privata fördomar? Vi svarar att det finns en sådan lära, men att den har varit dold under tjocka lager av metafysisk bråte, förlegad kunskap och mycken österländsk vidskepelse. Vår uppgift har varit att rädda denna lära från det förgångna till nytta och glädje för det levande nuet. På dessa sidor avslöjas falska efterapningar och förklaras den äkta läran.
13.20.5.194Lyssna Att komma till en klar övertygelse är att få stor kraft. Sanning gör inte bara tänkandet klarare utan också viljan starkare. Sanning är inte bara ett ljus för våra fötter, utan även en kraft i vårt blod.
13.20.5.196Lyssna På samma sätt som med solen, som bara kan ses tack vare sitt eget ljus, är det med sanningen som bara kan uppfattas om den visar sig i vårt inre. Det är bara genom nåd som vi kommer till insikt. Det finns ingen annan väg.
13.20.5.201Lyssna Full insikt i sanningen kan komma plötsligt eller gradvis. I det första fallet sker det med hjälp av studier och kunskap, i det andra genom fromhet och meditation.
13.20.5.253Lyssna Sanningen existerade innan kyrkornas spiror började sträcka sig mot skyn och kommer att fortsätta att finnas efter det att den sista filosofiska institutionen har slagits i spillror. Ingenting kan tysta sanningen, detta grundläggande behov hos människan. Ämbeten i kyrkor och församlingar kan upphöra tills det inte finns minsta spår efter dem, mystikernas eremithyddor förstöras tills endast stoft är kvar, filosofiska böcker brännas av kulturhatande tyranner tills inte en enda återstår - men det underliggande behovet hos människan, att förstå sin egen existens, kommer en dag att visa sig på nytt och finna nya uttrycksformer.
13.20.5.262Lyssna
1 jul 2015
29 apr 2024
6 sep 2020
3 apr 2014
21 aug 2017
2 maj 2014
19 apr 2014
12 maj 2016
28 jun 2018
13 dec 2015
1 feb 2019
29 sep 2020
28 feb 2019
3 jun 2014
26 jan 2018
17 dec 2017
12 apr 2023
20 nov 2020
23 okt 2015
7 jul 2015
21 feb 2021
19 sep 2023
21 nov 2023
19 okt 2018
14 jan 2025
6 okt 2018
8 sep 2015
30 sep 2015
The notebooks are copyright © 1984-1989 The Paul Brunton Philosophic Foundation
This site is run by Paul Brunton-stiftelsen · info@paulbruntondailynote.se