Biblioteket
Det medvetande som är en viktig del av egot, det lägre personliga jaget, är den blekast tänkbara skugga av det intensivt verkliga medvetande som är en oskiljaktig del av Överjaget.
13.19.3.7Lyssna Misstaget, som alltför ofta görs, är att tro att den vanliga medvetandenivån är den enda möjliga. Framgångsrik meditation är ett sätt att befrias från denna illusion.
13.19.3.9Lyssna Medvetandeprincipen hos varje människa är densamma som hennes andliga medvetande, inte något annat. Men vi har så många hindrande tankar och sinnesintryck, känslor och passioner att vi sällan inser detta …
13.19.3.11,Lyssna Den första frågan är även den sista. Den är kort och mycket enkel. Men ändå är det den viktigaste fråga som kan ställas, vare sig till en själv eller till andra. Den lyder: ”Vad är medvetande?” Den som oförtröttligt, och på olika nivåer, söker svaret på medvetandets gåta, kommer till sist att ställas inför det Universella medvetandet, det som vanligen kallas Gud.
13.19.3.32Lyssna ... Vårt vakna liv är som ett slags sömn, ett tillstånd som vi verkligen behöver vakna upp ifrån. Det är på samma sätt med oss som med den som drömmer, att han inte vaknar upp förrän han har sovit bort sin trötthet eller någon väcker honom. Vi vaknar inte upp från livets illusioner förrän vi är utmattade av alla upplevelser som vi har fått under många olika inkarnationer, eller när en lärare kommer i vår väg och avslöjar sanningen...
13.19.3.40,Lyssna Den upplyste är inte bara medveten när han sover om att drömvärlden är mental, han vet också när han är vaken att även vakenvärlden är mental.
13.19.3.43Lyssna ... Bakom drömpersonen, som har projicerats ut i drömsekvensen av drömmedvetandet, och som upplever att han utsätts för tortyr, står drömmaren själv - som inte torteras. Om en person, som i sitt vakna liv utsätts för tortyr, kunde tränga in tillräckligt djupt i sitt inre, skulle han finna att den djupare delen av hans medvetande, som har projicerat ut vakenjaget i vakenvärlden - inte heller torteras. Men för att få denna insikt måste han kunna ställa sig vid sidan av den vakna upplevelsen på samma sätt som han, efter uppvaknandet ur drömmen, redan står vid sidan av drömupplevelsen. Vi ska aldrig glömma att vakenjaget, drömjaget och det djupare jaget är aspekter av ett och samma medvetande...
13.19.3.47,Lyssna Den intelligens som ibland löser problem åt oss medan vi drömmer har en högre dignitet än den som normalt tar hand om problemen i det vakna tillståndet. Den är av samma slag som det vi kallar intuition.
13.19.3.54Lyssna TSinnesupplevelserna i drömvärlden sker utan medverkan från något av kroppens sinnesorgan. Vi upplever färger utan ögon och utan ljus, former utan att våra händer tar i något yttre objekt. Tyder inte dessa upplevelser på medvetandets självständighet, på dess egen absoluta verklighet och att det inte behövs några yttre, fysiska orsaker för dess sinnesupplevelser?
13.19.3.57Lyssna … det är nödvändigt att skilja mellan olika slags drömmar. En del är dramatiseringar av fysiska störningar medan andra är symboliska budskap från det högre jaget. De flesta är därför utan betydelse medan några få är meningsfulla.
13.19.3.58,Lyssna Drömpersonen upplever fem olika slags sinnesupplevelser i tids- och rumsdimension. Detta skulle vara fullt tillräckligt för att stödja hans uppfattning att drömvärlden är materiell - om inte insikten vid uppvaknandet bevisade något helt annat, nämligen att den är mental.
13.19.3.70Lyssna Det är fullt möjligt att i drömmen besöka en plats där vi inte har varit i vårt nuvarande vakenliv. Men detta är inte någon lek från medvetandets sida. Snarare är det en av medvetandets förmågor att kunna se eller vara utanför kroppen.
13.19.3.83Lyssna Anteckningsboken och pennan på nattduksbordet används på ett bättre sätt om vi noterar de intuitioner som kommer till oss när vi vaknar upp från djup, drömlös sömn än skriver ner minnen av drömmar som lever kvar i medvetandet.
13.19.3.91Lyssna Det är en märklig erfarenhet att ”vakna upp” och inse att man drömmer, utan att över huvud taget vara medveten om den fysiska världen. I den situationen är det möjligt att tveklöst veta - som ett vetenskapligt, observerbart faktum - att rummet där jag befinner mig, känslan av motstånd och stabilitet i mina fötter, hårdheten eller mjukheten i föremål som jag håller i händerna inte är något annat än mentala skapelser.
13.19.3.93Lyssna ... Vad händer när vi befinner oss i djup, drömlös sömn? Svaret är att vi hämtas tillbaka till vårt väsens ursprung för att få förnyade fysiska, emotionella, mentala och andliga krafter. Nåden tar oss dit.
13.19.3.94,Lyssna Djup, drömlös sömn befriar oss från oro och ångest därför att egot som upplever det inte är närvarande. Den fysiska kroppen får nya krafter eftersom det totala avslappnandet till följd av egots frånvaro gör det möjligt för den universella livskraften att genomsyra varje cell.
13.19.3.98Lyssna När egot avbryter sin verksamhet och faller i djup, drömlös sömn — utan vare sig objekt för sitt medvetande eller en kropp att arbeta med — har det vänt tillbaka till sitt ursprung. Det verkliga jaget regerar.
13.19.3.107Lyssna När vi går in i den djupa, drömlösa sömnen möter vi en tidlös värld som innehåller hela vår historia och vår nuvarande existens.
13.19.3.118Lyssna Så snart en människa har uppnått filosofisk insikt går hon varje natt in i Överjaget - om sömnen är djup och drömlös, eller sätter in det i sina drömmar. I båda fallen lämnar hon aldrig Överjaget.
13.19.3.122Lyssna … Den upplyste tar med sig sitt dagsmedvetande in i den djupa sömnen. Han kan låta det dämpas ner till ett svagt skimmer, men det är alltid närvarande.
13.19.3.123,Lyssna Om vårt nattliga återvändande till Överjaget vore fullkomligt skulle vi inte vakna varje morgon i andlig okunnighet utan tvärtom medvetet glädja oss åt Överjagets närvaro och frid.
13.19.3.125Lyssna Trots att den upplyste drar sig tillbaka från vakenvärlden när han somnar, är inte hela hans medvetande borta. En skön och fridfull känsla av opersonligt varande dröjer sig kvar. I detta medvetande vilar han hela natten.
13.19.3.129Lyssna Under den djupa sömnen, då det inte finns några tankar eller drömmar, har vi dragit oss tillbaka – eller snarare förts – till vårt innersta. Längre än så kan vi inte komma. Här är vi ensamma med vårt högre jag, men eftersom vi inte förmår att komma i harmoni med det är medvetandet inte aktivt.
13.19.3.144Lyssna I det vanliga vakna medvetandetillståndet är människor väl medvetna om att de inte sover, men när de drömmer tar de miste och tror att de befinner sig i det vakna tillståndet. Några har nått en utvecklingsnivå där de inte gör detta misstag. De vet att de drömmer. Ännu färre är fullt medvetna om var de är när de befinner sig i den djupa, tankefria sömnen. Det är de upplysta.
13.19.3.148Lyssna Övergången mellan sömn och vaka, och mellan vaka och sömn, är mycket känslig och mycket viktig. Dessa korta ögonblick bör utnyttjas för att vända uppmärksamheten mot det högsta ideal vi känner till.
13.19.3.149Lyssna ... Använd de sista minuterna innan du somnar på kvällen till konstruktiv utveckling och förbättring av karaktären. På den nuvarande utvecklingsnivån är bästa sättet att slappna av i sängen, tömma medvetandet på tankar om dagens händelser och formulera bestämda, konkreta föreställningar om karaktärsdrag som du önskar förverkliga. Visualisera med fantasins hjälp hur du ger uttryck för dessa önskvärda kvaliteter, men nöj dig inte med det. Gå vidare och visualisera att du är det Högre medvetandet, att du är i harmoni med den Högre viljan och ger uttryck för den med hållning och värdighet. Allt detta fungerar som sådd i ditt inre och växer under sömnen.
13.19.3.150,Lyssna Innan du somnar, ställ dig själv de frågor som ger dig huvudbry så kanske svaren finns, och väntar på dig, när du vaknar.
13.19.3.158Lyssna Under de första ögonblicken när vi vaknar upp ur nattens sömn, kan vi komma in i ett himmelskt, tankefritt tillstånd. Skulle vi inte nå så högt, kan vi få tankar som ger vägledning, som säger oss vad vi ska göra, varnar för felaktiga beslut eller förutsäger framtiden.
13.19.3.159Lyssna När vi vaknar på morgonen vänder vi under några minuter uppmärksamheten mot sökandet. Om detta görs troget varje dag blir det en värdefull övning med god utdelning under de följande timmarna.
13.19.3.160Lyssna När du vaknar efter nattens sömn, ta den inspirerade bok som du har på nattduksbordet för den här övningens skull och öppna den på måfå. Det högre jaget kanske får dig att öppna den på en speciell sida. Läs det stycke eller den sida som du först får syn på och lägg därefter boken åt sidan. Meditera intensivt på det lästa och ta det till dig som ett särskilt budskap för just den dagen…
13.19.3.161,Lyssna Om vi med längtansfulla tankar vänder oss till det högre när vi håller på att somna, kan det hända att vi en dag vaknar upp och varseblir en inre röst som börjar tala till oss om höga och heliga ting. Med rösten kommer inspirationen, styrkan och önskan att leva upp till dem.
13.19.3.162Lyssna Platons förmaningar till Aristoteles: ”Somna inte förrän du har ställt dig själv tre frågor. Har jag begått någon synd? Har jag omedvetet försummat någon plikt? Har jag fullt medvetet lämnat något ogjort?”
13.19.3.163Lyssna Ett sätt att somna beskrivs så här av poeten och mystikern Su Tung-po: ”Jag ligger alldeles stilla, lyssnar på min andning och kontrollerar att den är avspänd och fridfull. Efter en kort stund känner jag mig alldeles avslappnad och behaglig till mods. Jag blir allt sömnigare och faller snart i djup, drömlös sömn.”
13.19.3.167Lyssna Vissa människor som har uppnått tillräcklig kompetens i sin meditation har botat sig själva från besvärande sömnlöshet genom att de minns den gudomliga närvaron och håller fast vid den när de lägger sig att sova.
13.19.3.171Lyssna Det finns två slags medvetande - det ena i de flyende ögonblicken, det andra ständigt närvarande. Det ena är i tiden, det andra bortom den. Vanliga människor är bara medvetna om det första, den upplyste känner båda.
13.19.3.182Lyssna Vi lämnar aldrig medvetandet. Vi varseblir världen - som en idé - i medvetandet. Oavsett om det finns något objekt - en tanke eller ett ting - i medvetandet så är det alltid vårt oföränderliga hem. Oavsett om vi sover eller är vakna, om vi är upptagna av oss själva eller riktar uppmärksamheten utåt mot världen, så är vårt verkliga jag alltid detsamma. Tankar och sinnesintryck, känslor och passioner skapas av medvetandet eller projiceras ut från det. De är beroende av medvetandet, de lever och dör i det.
13.19.3.183Lyssna Är det inte märkligt att vi efter en natt då vi drömde att vi kanske var en annan person med en helt annan karaktär, ändå kan vakna upp med samma identitet som vi hade dagen före? Och är det inte minst lika märkligt att vi, efter en natts djup, skön och drömlös sömn, då vi var totalt omedvetna om vår vanliga identitet, ändå kan återvända till den vid uppvaknandet? Hur kan dessa märkliga ting förstås? Förklaringen är att vi aldrig, varken under dröm eller i djup sömn har lämnat vårt verkliga jag, att vi aldrig i djupet av vårt inre varit någon annan, och att den enda förändring som skett är en förändring av medvetandetillståndet, inte av medvetandet självt.
13.19.3.186Lyssna
19 jul 2012
27 apr 2015
24 feb 2022
30 sep 2011
20 feb 2015
26 feb 2016
10 nov 2014
25 jun 2019
29 nov 2014
8 nov 2020
8 apr 2016
9 apr 2015
22 mar 2015
16 jan 2015
3 feb 2016
23 apr 2019
25 nov 2018
22 jul 2019
5 jul 2015
23 feb 2020
17 nov 2017
30 maj 2015
26 maj 2021
8 sep 2018
11 feb 2015
5 feb 2011
13 nov 2021
31 okt 2015
10 aug 2022
20 nov 2018
13 okt 2015
28 mar 2023
17 sep 2016
4 aug 2018
11 dec 2012
3 jan 2013
17 dec 2012
The notebooks are copyright © 1984-1989 The Paul Brunton Philosophic Foundation
This site is run by Paul Brunton-stiftelsen · info@paulbruntondailynote.se